Fler bilder från slåtterdagen den 8:e juli

Oj vad roligt att ha så läraktiga elever. Som ni såg i Kristinas inlägg var vi samlades till blog-kväll i tisdags med mål att fräscha upp våra kunskaper så att fler blir aktiva i bloggen. Siv, Kristina och Barbro lade in bilder från Sivs album under kvällen och här vill jag gärna komplettera med fler bilder från Sivs fotoalbum. Alla är tagna i samband med slåtterdagen den 8: juli.

Här ser man Tommy, Birger och Sven.

Här ligger gräset på tork, Tommy har kört slåtterbalk och Sven har slagit med lie. Agneta, Siv och Kristina räfsade

Nedan ser ni en av ängens innevånare Vinbärssnäckan.

Tack Birger för att vi fick låna din traktor. Det är viktig att forsla bort det torkade höet efter slåttern vid ängsskötsel. Ängen ska inte gödlslas med organiskt material.

Tommy med brorsbarnet Sara pustar ut i hölasset.








Under sommaren deltog ängscirkeln i Torslunda hembygdsförenings sommarfest. Siv med flera hade gjort fina posters där man kunde studera arbetet med att bevara ängen.

Undertecknad ser med tillförsikt fram emot hösten, nu när så många fler kan göra inlägg kommer bloggen att bli mera levande. Vi välkomnar fler intresserade deltagare. Som Kristina skrev kommer vi att fokusera mer på ängens/bygdens historia. Jag började läsa på vår hemläxa i Torslundaboken del 1 och eftersom jag kommer att göra julosten i morgon kväll fastnade jag för följande berättelse:

Ur kapitlet ”Livet i helg och söcken i en torslundaby vid sekelskiftet.”
Anders Olsson och Einar Söderquist
Ett särskilt festligt tillfälle på sommaren eller hösten var ostkalaset. Ostmjölken byttes mellan gårdarna, för att man på en gång skulle få en ordentlig samling ostar. Det var icke bara hemmansägarna, som bytte mjölk, många, många fler skulle beredas tillfälle att fylla sitt behov av ost. Det var barnmorskan, den som skötte kyrkogårdarnas gravar, skomakaren, skräddaren, smeden etc. Bondmororna gåvo ofta en finkänslig invit i ungefär följande ordalag.: ”Stöt på mej då du ska osts, så får jag kom te dej me lite mjölk.”
Det kunde samlas 10-20 kvinnor med var sitt mjölkspann, och det kunde bli ganska många och stora ostar. Ostningen gick så till, att mjölken uppvärmdes till ungefär 37 grader i stora kopparkittlar, varefter stycken av det hemberedda löpet tillsattes. När mjölken ”skurit sig”, som termen hette, pressades ostmassan ner i runda flätade korgar, som beklätts med duk. Den fetaste vasslan tillvaratogs för sig och kokades tillsammans med korngryn till ”vasslegröt”, en erkänt god ananrättning.
Ostkalasen voro i regel mycket glada tillställninga, till vilka man sökte sig, även om det var klent med möjligheterna att ha med sig mjölk. Det var en gumma som hette Vendelmaria. Hon hade visserligen en ko, men den stod sin. Till ostkalaset kom gumman likafullt medförande en stor kruka som hon överlämnade till värdinnan som tackade och tog emot. Då man lyfte på locket fann man den ena krukan inuti den andra i en lång rad, och i den innersta fanns en liten blomma. Vendelmarias gåva togs emot med glädje och hjälpte till att höja stämningen på kalaset.

Vid pennan Lisa Tengö

Ölands Folkhögskola

Bloggträff 2009-10-20

Tisdagen den 20 oktober 2009 träffades studiecirkeln i datasalen på Folkhögskolan. Närvarande var Lisa, Conny, Agneta, Siv, Barbro och Kristina. Vi lärde oss om bloggen och hur man lägger in foton. I höst vill vi fokusera på ängens historia. Vi ska läsa i Torslundaboken del I och själva leta litteratur, prata med äldre mm. Vi ska träffas nästa gång den 24 november kl 19.

Tommy i slåttertagen. Två slog med lie. Vi använde också en slåtterbalk.

Agneta räfsar.

Inventéring på ängen

Den 27 maj var det åter dags för träff på ängen. Det var Agneta Hällström, Siv Toresson, Sven Toresson, Tommy Gustavsson, Kristina Nilsson, Barbro Persson och undertecknad.
Tommy jämförde löväng med ordinär slåtteräng. Eftersom träden går på djupet fungerar de som en näringspump som tar upp från djuplager dit ej vanliga växter når. På "vår" äng finns gott om hamlade träd. Tommy har fortsatt inventreringen som vi startade förra gången. Det sorgliga är asksjukan som gör att flera av de stora vackra askarna håller på att dö. Frågor på sikt är hur ska vi göra med de döda/döende träden? Ska man plantera ersättare? I så fall vad? Om man tar ner askarna kan de bara användas till ved. Hur vill ägaren Birger ha det? Bra ersättningsträd kan vara lönn. Ska de hamlas? Ja kanske så att man kan visa exempel hur det såg ut när ängen användes? Dock väger tidsaspekten tungt. Vi tittade också på brynen. Tommy menade att att hagtornen bör klippas ner för att öka ljusinsläppet, likadant med hassel som kan klippas ner för att få en återstart.

Vi gick också runt på ängen för att se om det märktes någon skillnad på röjda områden jämfört med icke röjda.
Det dominerande gräset på ängen är hundäxing, ett gräs som ej hör hemma på en äng. Det syntes att den minskat på det röjda området. Blommor vi såg och som vi hoppas kommer att öka i och med hävden är framför allt ängsskära men också nässelklocka, humleblomster, rödklint, skogsbingel, nejlikrot, brudbröd, lundslok.
Det finns också mycket midsommarblomster (skogsnäva) i ängen men den tillhör egentligen inte ängsfloran.

Nästa gång den 17 juni ses vi för en riktig inventering. Tommy tar med rutor och kommer att visa hur man använder dem.

Anteckningarna förda av Lisa Tengö

Testet gick bra. Tack David och Lisa!
På långfredagen 10 april visade jag ängen för min man, vår son med flickvän och barnbarnet och berättade lite. Nu syns det verkligen att det är röjt!
Så många blåsippor på vägen till ängen! Vi sjöng naturligtvis "Blåsippan ute i backarna stå".
Så bra Lisa att du varit där med din skolklass.
Tog lite bilder när vi inventerade de hamlade träden den 1 april, ska försöka lägga in dem senare.
Vårliga hälsningar
Kristina

Test av Kristina

Hej alla cirkel-kompisar!
Nu testar jag att skriva i bloggen första gången.
Hälsningar Kristina