Nu är snart våren här!

Tack Kristina!

Inspirerande att läsa om Weckla slåtteräng. Det är dags att ta tag i våra ängsröjningsplaner igen. Tänkte också tipsa om några bra länkar för vårtecken.

http://www.blommar.nu/
Denna länk leder till ett fenologiskt (fenologi) nätverk där man genom allmänhetens hjälp försöker skapa en observationsserie av iaktagelser av vårtecken och därigenom följa effekter av klimatförändringen. Spännande!

http://www.vattenriket.kristianstad.se/varen/index.htm
Denna länk leder till Kristianstads kommuns naturskola där man också vill få hjälp att följa vårtecken. Bra och pedagogiskt upplagd med lite information om varje art.

http://humlebacken.blogg.se/
Detta är en privat blogg med en rolig utmaning; att följa våren.

Weckla Slåtteräng

Har hittat en slåtteräng på webben. Här kommer länken. Klicka vidare i fältet till vänster och längst ner, så kommer du till slåtterängen med ängsdagbok mm.

http://www.weckla.se/

Ophrysängen

Tack Lisa (och Jan) och Agneta som berättat att Ophrysängen ligger vid den gamla vägen från Kåtorp till Lenstad. Jag tror att den kallas Kyrkvägen. Pga av förändringar i landskapet under årens lopp så kanske det inte finns så mycket kvar av den. Vi får ta en promenad till våren och leta!

Gamla Skogsby - spår från järnåldern

I skogen mellan byarna Skogsby och Kalkstad, i den s.k. Betängen, finns ett område med husgrunder och hägnadssystem bevarade.
Det är större eller mindre, rektangulära, låga vallanläggningar av sten och jord. Vallarna är ca 2 m breda och 1/2 m höga. Husgrunderna är från ca 8 x 8 m upptill ca 55 x 10 m långa och har en eller två ingångar. I anslutning till husen finns ett system av stenmurar synliga i terrängen. Dessa murar har inhägnat små åkertegar, kreatursfållor och beteshagar samt fägator. Sannolikt har stora delar av de tillhörande stenstängarna odlats bort. Spår av detta syns som oregelbundna mönster i den nuvarande regelbundna ägostrukturen.
På Skogsbys marker finns idag 13 husgrunder kvar i ett skogsparti i den södra delen av byns gärde. En av husgrunderna har en längd på ca 55 m och är en av de största husgrunderna på Öland från järnåldern. På Kalkstads marker finns numera 6 husgrunder registrerade.

Ormrot

tisdag 14 april 2009

Ormrot är en "sant" tvåhjärtbladig växt. Den tillhör familjen slidväxter. 800 arter i 45 släkten. Fröet (eg en nöt) är trekantigt i tvärsnitt. Artnamnet är Bistorta Vivipara. Bis betyder två gånger och totrus vrida (jordstam). I södra Sverige är den knuten till kalk. Återfinns i friska och fuktiga ängar. Den sprider sig med groddknoppar, den sätter sällan frö.
Rötter och groddknoppar har använts till brödbak. Rötterna kan bota sommarsjuka och rödsot hos nötdjur.
Svart ormrot används inom naturmedicin.

Blev så imponerad och glad av Sivs inlägg så jag kände att jag måste åstadkomma något. Tänkte därför skicka en hösthälsning från ängen. Var ute på ängen en stund vid klockan två för att ta några höstbilder. Blåsippsbladen var härligt gröna, liksom skogsbingel och murgröna. Tror aldrig att jag sett så höga blåsippsblad. De är ju vintergröna och finns kvar då blåsippan blommar och strax efter kommer de nya bladen. Ett tag trodde jag att jag hittat blåsippor i blom men tyvärr var det en blå ölburk.

Ophrysängen

Jag har letat i Torslundaböckerna efter uppgifter om ängar och/eller ängsskötsel.Tyvärr har jag inte hittat så mycket. Ordet äng förekommer men oftast i mer generella ordalag.

Sigfrid Johansson skriver:"Något vall- eller klöverhö var det ej fråga om, utan det var de naturliga ängarnas gräs, som skördades till hö, liksom mossarnas starr". Då hänsyftar han till hur förhållandena var i slutet på 1800-talet.

Gunnar Kullenberg skriver om en äng (eg ett kalkrikt kärr) som han kallar Ophrysängen pga att det växte rikligt med flugblomster där. Han anger att den låg vid Kalkstad - Lenstadvägen. Det är ganska länge sedan artikeln skrevs och landskapet har förändrats under tidens gång. Det skulle vara roligt att veta exakt var den låg. Är det någon som vet så hör gärna av er!

Siv Toresson