Gamla Skogsby - spår från järnåldern

I skogen mellan byarna Skogsby och Kalkstad, i den s.k. Betängen, finns ett område med husgrunder och hägnadssystem bevarade.
Det är större eller mindre, rektangulära, låga vallanläggningar av sten och jord. Vallarna är ca 2 m breda och 1/2 m höga. Husgrunderna är från ca 8 x 8 m upptill ca 55 x 10 m långa och har en eller två ingångar. I anslutning till husen finns ett system av stenmurar synliga i terrängen. Dessa murar har inhägnat små åkertegar, kreatursfållor och beteshagar samt fägator. Sannolikt har stora delar av de tillhörande stenstängarna odlats bort. Spår av detta syns som oregelbundna mönster i den nuvarande regelbundna ägostrukturen.
På Skogsbys marker finns idag 13 husgrunder kvar i ett skogsparti i den södra delen av byns gärde. En av husgrunderna har en längd på ca 55 m och är en av de största husgrunderna på Öland från järnåldern. På Kalkstads marker finns numera 6 husgrunder registrerade.

Ormrot

tisdag 14 april 2009

Ormrot är en "sant" tvåhjärtbladig växt. Den tillhör familjen slidväxter. 800 arter i 45 släkten. Fröet (eg en nöt) är trekantigt i tvärsnitt. Artnamnet är Bistorta Vivipara. Bis betyder två gånger och totrus vrida (jordstam). I södra Sverige är den knuten till kalk. Återfinns i friska och fuktiga ängar. Den sprider sig med groddknoppar, den sätter sällan frö.
Rötter och groddknoppar har använts till brödbak. Rötterna kan bota sommarsjuka och rödsot hos nötdjur.
Svart ormrot används inom naturmedicin.

Blev så imponerad och glad av Sivs inlägg så jag kände att jag måste åstadkomma något. Tänkte därför skicka en hösthälsning från ängen. Var ute på ängen en stund vid klockan två för att ta några höstbilder. Blåsippsbladen var härligt gröna, liksom skogsbingel och murgröna. Tror aldrig att jag sett så höga blåsippsblad. De är ju vintergröna och finns kvar då blåsippan blommar och strax efter kommer de nya bladen. Ett tag trodde jag att jag hittat blåsippor i blom men tyvärr var det en blå ölburk.

Ophrysängen

Jag har letat i Torslundaböckerna efter uppgifter om ängar och/eller ängsskötsel.Tyvärr har jag inte hittat så mycket. Ordet äng förekommer men oftast i mer generella ordalag.

Sigfrid Johansson skriver:"Något vall- eller klöverhö var det ej fråga om, utan det var de naturliga ängarnas gräs, som skördades till hö, liksom mossarnas starr". Då hänsyftar han till hur förhållandena var i slutet på 1800-talet.

Gunnar Kullenberg skriver om en äng (eg ett kalkrikt kärr) som han kallar Ophrysängen pga att det växte rikligt med flugblomster där. Han anger att den låg vid Kalkstad - Lenstadvägen. Det är ganska länge sedan artikeln skrevs och landskapet har förändrats under tidens gång. Det skulle vara roligt att veta exakt var den låg. Är det någon som vet så hör gärna av er!

Siv Toresson

Ängens skötsel.

091122

Ängar.

Ängar och ängsskötsel har vi i Sverige sysslat med i snart 2000 år. ”Äng är åkers moder”. Med det menades att om man hade en välhävdad äng som gav mycket foder så kunde man ha många nötdjur. De i sin tur gav gödsel till åkern och gynnade på så sätt åkerns avkastning. Fägring och artrikedom fick man på köpet. Tack vare att ängen bestod av både öppna ytor och mera skuggiga partier så gav den bra skörd oavsett om det var ett torrår eller ett år med rik nederbörd. Enl. Linné:” i torrt och våt väder slår aldrig felt”.

Ängarna anlades ofta på skogsbevuxen mark. Det räckte oftast med att man städade, gallrade och röjde för att få fram en gräsyta. Ibland fick man svedja.

Ängens skötsel.

På våren i vitsippstiden (vitsippan kallas fagningsblomma) fagar, städar man ängen. Det innebär att man plockar bort kvistar och räfsar bort gammalt löv. Man skall vara lätt på handen vid räfsningen men finns det ekar i ängen så skall det lövet räfsas bort noga. Lövet bränns sedan på speciella brännplatser i ängen.

I slutet på juli eller i början på augusti skall ängen slås. Det skall ske med skärande redskap, lie alternativt slåtterbalk. Gräset räfsas ut på de öppna ytorna i så kallade ”breslor” där det får ligga och torka. Ev. behöver man vända i gräset vid några tillfällen. Vid dålig väderlek behöver man ibland volma eller hässja höet. När det är torrt körs det in i ladorna.

Om möjlighet till efterbete med nötkreatur finns så är det att föredra. De skall då vara i ängen under en begränsad tid. Genom att de trampar sönder grässvålen underlättar de för vissa frön att gro. Efter att nötdjuren betat bör man slå sönder och dela ut de torkade komockorna. Jag är inte helt säker på när det skall göras, ev. kanske på våren. Är det någon som vet så är jag tacksam om ni gör ett inlägg angående detta. Om möjlighet till efterbetning inte finns så kan man slå ängen en gång till under senhösten. Problemet är att det då är svårt att få gräset att torka. Det är dock viktigt att det tas bort från ängen.

Under vintern sker röjning samt föryngring av träd och buskar.

Siv Toresson

Höstslåtter

Lördagen den 10 oktober var det dags för hösslåtter. Tommy Gustavsson, Sven o Siv Toresson, Agneta Hällström, Barbro Persson, Pelle Johansson och undertecknad startade klockan tio. Dessutom var Anders Persson med son Simon med för första gången. Mycket roligt att vi blir fler. Anledningen till att vi höstslår är att vi inte har några kor eller får att släppa ut på ängen efter sommarslåttern.
Gräset hade verkligen vuxit sedan juli. Tommy körde med slåtterbalk så redan klockan tolv var det hela klart. En halvfull vagn med hö kördes bort.
Våra planer för ängen är att under en lördag/söndag under vintern samlas för att röja utmed stenmuren i söder. Detta bör göras framförallt för att släppa in mera ljus. Senare i febrauri/mars bör vi faga((gotländska) göra fager, i synnerhet att snygga upp trädgård eller inmark) Detta ska egentligen göras när fagningsrosen (vitsippan) blommar
Vid pennan
Lisa Tengö

Fler bilder från slåtterdagen den 8:e juli

Oj vad roligt att ha så läraktiga elever. Som ni såg i Kristinas inlägg var vi samlades till blog-kväll i tisdags med mål att fräscha upp våra kunskaper så att fler blir aktiva i bloggen. Siv, Kristina och Barbro lade in bilder från Sivs album under kvällen och här vill jag gärna komplettera med fler bilder från Sivs fotoalbum. Alla är tagna i samband med slåtterdagen den 8: juli.

Här ser man Tommy, Birger och Sven.

Här ligger gräset på tork, Tommy har kört slåtterbalk och Sven har slagit med lie. Agneta, Siv och Kristina räfsade

Nedan ser ni en av ängens innevånare Vinbärssnäckan.

Tack Birger för att vi fick låna din traktor. Det är viktig att forsla bort det torkade höet efter slåttern vid ängsskötsel. Ängen ska inte gödlslas med organiskt material.

Tommy med brorsbarnet Sara pustar ut i hölasset.








Under sommaren deltog ängscirkeln i Torslunda hembygdsförenings sommarfest. Siv med flera hade gjort fina posters där man kunde studera arbetet med att bevara ängen.

Undertecknad ser med tillförsikt fram emot hösten, nu när så många fler kan göra inlägg kommer bloggen att bli mera levande. Vi välkomnar fler intresserade deltagare. Som Kristina skrev kommer vi att fokusera mer på ängens/bygdens historia. Jag började läsa på vår hemläxa i Torslundaboken del 1 och eftersom jag kommer att göra julosten i morgon kväll fastnade jag för följande berättelse:

Ur kapitlet ”Livet i helg och söcken i en torslundaby vid sekelskiftet.”
Anders Olsson och Einar Söderquist
Ett särskilt festligt tillfälle på sommaren eller hösten var ostkalaset. Ostmjölken byttes mellan gårdarna, för att man på en gång skulle få en ordentlig samling ostar. Det var icke bara hemmansägarna, som bytte mjölk, många, många fler skulle beredas tillfälle att fylla sitt behov av ost. Det var barnmorskan, den som skötte kyrkogårdarnas gravar, skomakaren, skräddaren, smeden etc. Bondmororna gåvo ofta en finkänslig invit i ungefär följande ordalag.: ”Stöt på mej då du ska osts, så får jag kom te dej me lite mjölk.”
Det kunde samlas 10-20 kvinnor med var sitt mjölkspann, och det kunde bli ganska många och stora ostar. Ostningen gick så till, att mjölken uppvärmdes till ungefär 37 grader i stora kopparkittlar, varefter stycken av det hemberedda löpet tillsattes. När mjölken ”skurit sig”, som termen hette, pressades ostmassan ner i runda flätade korgar, som beklätts med duk. Den fetaste vasslan tillvaratogs för sig och kokades tillsammans med korngryn till ”vasslegröt”, en erkänt god ananrättning.
Ostkalasen voro i regel mycket glada tillställninga, till vilka man sökte sig, även om det var klent med möjligheterna att ha med sig mjölk. Det var en gumma som hette Vendelmaria. Hon hade visserligen en ko, men den stod sin. Till ostkalaset kom gumman likafullt medförande en stor kruka som hon överlämnade till värdinnan som tackade och tog emot. Då man lyfte på locket fann man den ena krukan inuti den andra i en lång rad, och i den innersta fanns en liten blomma. Vendelmarias gåva togs emot med glädje och hjälpte till att höja stämningen på kalaset.

Vid pennan Lisa Tengö

Ölands Folkhögskola

Bloggträff 2009-10-20

Tisdagen den 20 oktober 2009 träffades studiecirkeln i datasalen på Folkhögskolan. Närvarande var Lisa, Conny, Agneta, Siv, Barbro och Kristina. Vi lärde oss om bloggen och hur man lägger in foton. I höst vill vi fokusera på ängens historia. Vi ska läsa i Torslundaboken del I och själva leta litteratur, prata med äldre mm. Vi ska träffas nästa gång den 24 november kl 19.

Tommy i slåttertagen. Två slog med lie. Vi använde också en slåtterbalk.

Agneta räfsar.

Inventéring på ängen

Den 27 maj var det åter dags för träff på ängen. Det var Agneta Hällström, Siv Toresson, Sven Toresson, Tommy Gustavsson, Kristina Nilsson, Barbro Persson och undertecknad.
Tommy jämförde löväng med ordinär slåtteräng. Eftersom träden går på djupet fungerar de som en näringspump som tar upp från djuplager dit ej vanliga växter når. På "vår" äng finns gott om hamlade träd. Tommy har fortsatt inventreringen som vi startade förra gången. Det sorgliga är asksjukan som gör att flera av de stora vackra askarna håller på att dö. Frågor på sikt är hur ska vi göra med de döda/döende träden? Ska man plantera ersättare? I så fall vad? Om man tar ner askarna kan de bara användas till ved. Hur vill ägaren Birger ha det? Bra ersättningsträd kan vara lönn. Ska de hamlas? Ja kanske så att man kan visa exempel hur det såg ut när ängen användes? Dock väger tidsaspekten tungt. Vi tittade också på brynen. Tommy menade att att hagtornen bör klippas ner för att öka ljusinsläppet, likadant med hassel som kan klippas ner för att få en återstart.

Vi gick också runt på ängen för att se om det märktes någon skillnad på röjda områden jämfört med icke röjda.
Det dominerande gräset på ängen är hundäxing, ett gräs som ej hör hemma på en äng. Det syntes att den minskat på det röjda området. Blommor vi såg och som vi hoppas kommer att öka i och med hävden är framför allt ängsskära men också nässelklocka, humleblomster, rödklint, skogsbingel, nejlikrot, brudbröd, lundslok.
Det finns också mycket midsommarblomster (skogsnäva) i ängen men den tillhör egentligen inte ängsfloran.

Nästa gång den 17 juni ses vi för en riktig inventering. Tommy tar med rutor och kommer att visa hur man använder dem.

Anteckningarna förda av Lisa Tengö

Testet gick bra. Tack David och Lisa!
På långfredagen 10 april visade jag ängen för min man, vår son med flickvän och barnbarnet och berättade lite. Nu syns det verkligen att det är röjt!
Så många blåsippor på vägen till ängen! Vi sjöng naturligtvis "Blåsippan ute i backarna stå".
Så bra Lisa att du varit där med din skolklass.
Tog lite bilder när vi inventerade de hamlade träden den 1 april, ska försöka lägga in dem senare.
Vårliga hälsningar
Kristina

Test av Kristina

Hej alla cirkel-kompisar!
Nu testar jag att skriva i bloggen första gången.
Hälsningar Kristina

den 2: april 2009

Torsdagen den 2:a april var undertecknad tillsammans med elever från Hälsa och livskvalitetskursen på Ölands Folkhögskola på ängen och fortsatte röjningsarbetet. Det var Martina, Fanny, Lisa, Ola, Mira, Anastasi, Fredrik och Ingmarie som under en timma plockade grenar och kvistar.

Före avfärden hade vi förberett oss genom att prata om vad som menas med en äng och undersökt hur man känner igen våra vanligaste lövträd genom att titta på knopparna. Vi spelade också svartepetter med knoppisspelet för att lära in koppramsorna "Eka-papiljott, Aske-svarte mm"

Här jobbar Fredrik med en stor gren. På bilden under pausar

Martina, Fanny och Anastasia.

Längst ner syns en hasselkvist med hon- och hanblommor.

Ola har tagit alla bilder

Onsdagen den 1:a april

Klockan 18.00 samlades vi, Barbro J, Stina E, Pelle J, Lisa och Jan T, Tommy G, Siv och Sven T, Agneta H, Kristina N och Birger P. Det vi först måste ta ställning till var om vi skulle lämna in ansökan för restaurering i år. Ansökan måste i så fall vara inne senast den 2:a april, dvs imorgon. Om vi ansöker innebär det ett ansvar på 2x5 år. Alla tyckte att det var för kort om tid för att ta så stora beslut och vi beslöt därför att börja i liten skala på ideel basis och eventuellt göra en ansökan 2010 istället.
När alla allvarliga beslut var tagna satte vi igång med arbetet. Tommy basade för en grupp som inventerade hamlade träd. Träden märktes upp med hjälp av GPS och under kvällen hittades cirka 30 träd. Det är roligt att konstatera att både alm, lundalm och vresalm finns i området. Den senare är rödlistad. Sorgligt är att så många askar är skadade av askskottssjukan.
Resten av oss klippte bort rotskott och plockade grenar och kvistar.
Det var en härlig kväll med sommartid och ljust ända till klockan 19.30.
Nästa sammankomst blir den 22 april klockan 18.00, samling vid ängen, medtag kaffe och röjningsutrustning. Nya medlemmar hälsas välkomna!
Bloggförare: Lisa Tengö

Röjningsarbete

Anteckningar från den 22:a mars 2009
Klockan 10.00 startade Tommy G röjningen på ängen. Meningen är att ta bort fjolårsgräs och vinterståndare på ett begränsat område för att kunna jämföra med det som är orört för att så småningom genomföra mera omfattande röjningsarbete.

Klockan 11.00 kom resten av röjningsgänget, Agneta, Sven, Siv, Per-Olof och undetecknad. Vi räfsade samman allt Tommy klippt, samlade på hög och brände. Tommy brände också av en liten yta längre in i området. Avsikten med detta var också att jämföra hur effekten blir jämfört med det orörda.



Bilden längst upp till höger visar den oröjda ängen till höger om Siv och den röjda till vänster.

På bilden längst ner ser man Sven och Agneta räfsa i det röjda området. Till höger finns den orörda marken.

Vi samlade också ihop grenar och kvistar för att komma åt att slå med lie senare i år.

I pausen kunde vi glädja oss åt blommande hassel och blåsippor.

Avslutningsvis måste jag tipsa om en mycket bra sida för bestämning av växter

http://www.digiflora.se/

Sidan är ny och otroligt bra. Man kan söka på blomfärg, växtsätt, blomningstid m.m.

Nästa gång vi ses, den 1 april klockan 18.00, kommer vi att inventera gamla träd i området, särskilt hamlade träd är av intresse.

Anteckningarna förda av Lisa Tengö

Den 18 mars 2009




Vid studiecirkelns upptakt igår deltog Stina E, Barbro J, Tommy G, Agneta H, Siv T, Per-Olof J, LisaT.









Vi beslöt att




cirkelns blogg ska heta Skogsbingel

• att vi ska byter tisdag mot onsdag och följande fyra onsdagar prickades in: 1:a april, 22:a april, 29:e april och den 6:e maj.





• att vi startar 18.00. Var och en tar kaffekorg med sig.





• att vi kommer att syssla med att lära oss växter men, eftersom Tommy berättade att nu finns det åter möjligheter att söka pengar för ängsrestaurering, hamnar åter fokus på praktiskt arbete med mål att restaurera Rune Johns äng. Nästa onsdagsträff den 1:a april kommer vi att börja med att en inventera stora träd, särskilt de som varit hamlade. Uppsatser om trädinventeringar kan man hitta på följande adresser Inventering av träd på Ystads kyrkogård och Trädinventering med skötselplan i Munkedals kommun





• Tommy menar att vi kan börja restaureringen redan nu med en lite provyta Dock måste detta göras snabbt innna vårväxterna kommit igång på allvar. Vi beslöt därför att samlas nu på söndag, den 22:a mars. Tommy börjar redan 10.00 med röjsåg och övriga deltar i fagningen och efterarbete klockan 11.00. Medtag räfsor och annat som kan vara bra vid röjning samt kaffekorg.

Deltagarna valde därefter varsin ängsväxt att arbeta med för redovisning den 1:a april när vi ses eller här på bloggen.



Vid datorn Lisa T

Studiecirkelstart

Den 17:e mars 2009


Idag ska vi prata om växternas indelning. Vi ska främst följa den indelning man klassificerar växterna i i de olika svenska flororna den sk botaniska indelningen men vi ska oxå kika på den sociala indelningen.





Växterna kan delas in i kryptogamer (sporväxter) och fanerogamer (fröväxter)


Fanerogamerna delas i sin tur in i barrväxter, enhjärtbladiga (monokotyledoner) och tvåhjärtbladiga (dikotyledoner)





Detta kallas för klasser under klasserna finns ordningar, familjer, släkte och arter.


Exempel: Vitsippa

Jag har tänkt att ni till nästa gång väljer varsin växt och presenterar den. Gärna på bloggen.

SKOGSBINGEL

Måndagen den 16 mars 2009



Den här bloggen har startats för deltagarna i en studiecirkel på Öland. Vårt mål är att restaurera en äng, Rune John´s äng i Torslunda församling. Det är ett stort arbete som kommer att ta lång tid. Steg 1 är att lära oss mer om de växter som finns på ängen nu, vilka växter som inte ska finnas i en riktig öländsk äng och vilka växter som förhoppningsvis ska dyka upp efterhand.



Vi kommer att träffas regelbundet på Ölands Folkhögskola men denna blogg kommer också att vara vår arena där vi kan diskutera, lägga upp länkar, bilder m.m.


Det mesta av vårt studiematerial kommer vi att hämta på internet och då kommer vi att länka vidare till detta material.





Första träffen är den 17 mars klockan 19.00. Då kommer vi att

• diskutera upplägget av cirkeln



• lära oss om hur man använder bloggen



• vilken dag och hur ofta vi ska träffas.



• arbetsuppgifter för deltagarna

Nedan följer förslag på länkar där man kan studera växter.

http://www.artdata.slu.se/default.asp

http://www.nationalnyckeln.se/omnationalnyckeln/index.asp

http://linnaeus.nrm.se/flora/

http://runeberg.org/nordflor/inneh.html

http://www.skogssverige.se/skog/skogen/swe/omtrad.cfm

http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/

http://www.lansstyrelsen.se/kalmar